Charles Montagu, 1:e earl av Halifax
| Charles Montagu, 1:e earl av Halifax | |
 | |
| Född | 16 april 1661[1][2][3] Horton, Northamptonshire, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 19 maj 1715[1][2][3] (54 år) London, Storbritannien |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Kungariket England |
| Utbildad vid | Westminster School Trinity College, Cambridge  |
| Sysselsättning | Poet, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Englands parlament 1689–1690, Maldon Ledamot av Englands parlament 1690–1695, Maldon Ledamot av Englands parlament 1695–1698, Westminster Ledamot av Englands parlament Förenade kungarikets minister för finansfrågor (1694–1699) Ordförande för Royal Society (1695–1698) Ledamot av Englands parlament 1698–1700, Westminster (–1700) Surreys lordlöjtnant (1714–1715) Förste skattkammarlord (1714–1715) | |
| Politiskt parti | |
| Whigs | |
| Maka | Anne Yelverton (g. 1688–, cirka)[4][5] |
| Föräldrar | George Montagu[4] Elizabeth Irby[6][4] |
| Utmärkelser | |
| Strumpebandsorden (1661) Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Charles Montagu, 1:e earl av Halifax, född 16 april 1661 i Horton i Northamptonshire, död 19 maj 1715 i London, var en brittisk statsman, brorson till Edward Montagu, 2:e earl av Manchester.
Halifax blev 1689 medlem av underhuset, 1692 utnämnd till skattkammarlord och gjorde sig bemärkt som skicklig finansman, särskilt genom upptagande av ett statslån på 1 miljon pund sterling, vilket utgjorde början till den engelska statsskulden, samt genom stiftande av Englands bank (1694).
Halifax, som samma år blev skattkammarkansler, genomförde 1695 en välbehövlig ommyntning, införde fönsterskatt och avhjälpte den tillfälliga bristen på klingande mynt genom utfärdande (för första gången i England) av skattkammarobligationer (exchequer bills).
1697-99 var han förste skattkammarlord, utsattes sedermera för upprepade anfall från torypartiet, men utsågs efter Georg I:s tronbestigning 1714 åter till förste skattkammarlord och upphöjdes samma år till earl av Halifax (han förde sedan 1700 titeln baron Halifax).
Halifax var en skicklig debattör, men ådrog sig genom stark fåfänga och högdragenhet många fiender; han var känd även som beskyddare av vittra och lärda författare (till exempel av Addison och Newton).
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Montagu, 4. Charles M., 1:e earl af Halifax, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-Montagu-1st-Earl-of-Halifaxtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6v703zs, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10717.htm#i107169, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10717.htm#i107169, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|